Portvin är en underskattad dryck som vi gärna slår ett slag för. Detta förstärkta vin passar utmärkt med tillbehör som kraftfulla ostar och till choklad i nästan alla former. Många portvin passar också bra att lagra, vilket är trevligt om du har en vinkällare att fylla.
Om du känner dig lite vilsen i portvinsdjungeln (vilken mat passar till portvin, vilket är bästa tilltugget till portvin, hur ska man dricka det, vad är det för nåt egentligen?) så kommer här en sammanställning av det viktigaste du behöver ha koll på – en liten portvinsskola.
Vad är portvin?
Portvin är ett sött starkvin, vars alkoholhalt ofta ligger på runt tjugo procent. Det serveras gärna som dessertvin till choklad eller inte alltför söta efterrätter, och det passar också utmärkt till många ostar. Det går förstås också att dricka utan något till, som aperitif eller sällskapsdryck.
Historien berättar att portvinet kom till genom att man började tillsätta sprit i vinet som skeppades från Portugal till Storbritannien för flera sekler sedan. Resultatet blev både sötare, starkare och framför allt mer hållbart, vilket var bra eftersom frakten tog lång tid.
Sedan dess har produkten utvecklats, men Storbritannien har under årens lopp varit en av de absolut största marknaderna för portvinet. Många portvinshus bär fortfarande engelska namn som Taylor, Warre och Graham’s.
Var görs portvin?
Portvin görs i Portugal – och bara i Portugal. Det görs portvinliknande viner i exempelvis Sydafrika, men de är inte äkta vara.
Druvorna till portvinet odlas på terrasserade odlingar i Dourodalen i norra Portugal, där luften är varm och skifferjorden ger en fruktig sötma till vinet. Där ligger staden Porto, som portvinet fått sitt namn efter.
Vin har odlats i Dourodalen sedan mycket lång tid tillbaka. Redan 1756 ursprungsskyddades vinodlingarna där, vilket gör området till ett av världens äldsta skyddade vinodlingsområde.
Hur portvinet får odlas, tillverkas och hanteras regleras strikt numera, och bara portvin från Dourodalen som följer reglerna får kallas portvin.
Portos tvillingstad, precis på andra sidan floden, heter Vila Nova de Gaia, och är idag centrum för portvinsproduktionen. Där ligger alla portvinshus på rad, och är du i trakten är det väl värt ett besök att titta, lära och framför allt provsmaka.
Hur görs portvin?
Portviner, eller rättare sagt röda portviner, tillverkas alla på samma sätt; man tillsätter druvsprit i musten så att den slutar jäsa, och man får på så sätt ett sött starkvin.
Portvin kan göras på upp till 100 olika sorters druvor, de vanligaste är touriga nacional, touriga francesa, tinta roriz, tinta barroca och tinta cão.
Det är fortfarande vanligt att druvorna trampas till fots, särskilt för exklusiva viner och vintage port. På så sätt får man ut maximalt med färgpigment så man får den djupa färg man vill att portvinet ska ha.
Vinet vilar på ekfat eller tanks, olika länge beroende på sort och kvalitet, och tappas sedan upp på flaska för konsumtion eller ytterligare lagring (läs mer nedan).
Hur ska portvinet serveras?
Portvin ska helst serveras vid 15-20 grader – vitt och rosé ännu svalare. Servera i små vinglas eller i likörglas.
En öppnad flaska håller i två-tre veckor, en flaska av lite sämre kvalitet håller betydligt längre än så om den förvaras kallt. En vintage-flaska bör drickas upp tämligen omgående efter att den öppnats (och dekanterats).
Portvin serveras oftast efter måltiden, gärna som sällskap till en ostbricka eller en chokladdessert. Numera dyker portvin ibland också upp innan maten som en aperitif. Gärna då en lättare röd sort eller kanske ännu hellre en vit variant med lite tilltugg.
Olika sorters portvin
Det finns olika sorters portvin, de klassificeras bland annat efter hur länge och på vad de har lagrats. De allra flesta portviner är röda, även om portvin också görs som vitt vin och rosévin.
Ruby
Ruby port är en enklare form av portvin som lagrats 2-3 på ekfat innan det buteljerats. Vinet vinner sen inte på lagring utan bör drickas upp snarast.
Ruby är ungdomligt och fruktigt och passar bra till lagrade hårdostar som cheddar eller västerbotten. Funkar också till några sötare desserter som glace au four. Många finsmakare använder helst detta enkla portvin endast i drinkar eller i såser.
Tawny
Tawny är en av de vanligaste sorterna av portvin. Den måste ha lagrats minst sju år på ekfat innan den får kallas tawny, och lagringen ger vinet en ljusare färg än exempelvis ruby.
Tawny säljs med angiven ålder – tio, tjugo, trettio eller fyrtio år – och vinet är en blandning av viner med en genomsnittlig ålder av angivet antal år. Kvaliteten ökar med stigande ålder.
Colheita är en slags tawnyvin, som också fått mogna länge men som är från en specifik årgång. Det mognar på ekfat och tappas sedan upp på flaska för omedelbar konsumtion.
Tawnyviner passar bra till många olika sorters ostar, både lagrade hårdostar och smakrika mögelostar. Det är därför ett bra vin till en ostbricka. Även choklad av mörk, men inte alltför mörk, och bitter karaktär trivs med en tawny, liksom torkade frukter och nötter.
Late Bottled Vintage (LBV)
Late bottled vintage är ett portvin som inte buteljerats så tidigt som en vintage utan istället lagras på ekfat under fyra – sex år för att utvecklas tillräckligt för att bli drickfärdigt innan det tappas på flaska.
Det är ofta ett prisvärt alternativ till det dyrare vintage-vinet, och behöver inte lagras hemma i källaren för att bli redo att drickas. Det är samtidigt något mer kraftfullt än den mjukare tawnyn och passar bra till både mörk choklad och lagrade ostar.
Vintage
Vintage betyder, som bekant för den som är hemma bland vintermer, årgång. Vintage är den mest exklusiva sortens portvin och görs bara de år då vinet bedöms nå exceptionell kvalitet, och innehåller bara druvor från en enda årgång.
Vintage port lagras några få år på mindre träfat, sedan tappas det upp på flaska. Därefter får vinet utvecklas på flaska i minst tio år – och ibland upp till fyrtio år eller ännu längre.
Bra årgångar kan lagras i flera årtionden, se till att temperaturen är jämn och förvara flaskan liggande.
Oftast uppstår fällning i vintageviner, så man kan behöva dekantera vinet – hälla över på karaff – innan det dricks. Låt då flaskan stå upprätt något dygn innan du dekanterar.
En vintage som har en särskild gård, quinta, angiven, är ett portvin från en enda vingård som ger särskild god kvalitet på druvorna.
Vintage passar bra till lagrade ostar som stilton eller blå- och grönmögelostar.
Rosé och vitt portvin
Vita och roséportviner håller generellt sett inte samma klass och kvalitet som röda portvinet kan göra.
Det vita portvinet är ett enklare vin som oftast inte är lika sött som ett rött portvin. Det brukar serveras som aperitif, gärna med en skvätt tonic och en isbit i glaset.
Även roséportvinet, som skapades så sent som 2008 och som har blivit lite populärt på senare år, serveras helst som aperitif. Det tillverkas genom att skalen får ligga med en stund i vinet och ge en rosa nyans.